Virveln

Iprénmannen e min bästa kompis! Jag är glad att jag har honom men visst blir man trött pà alla smàkrämpor... Âldern? Kanske....Eller sà hör det bara livet till! De senaste veckorna har det varit allt fràn en enorm finne pà skinkan till vagel i ögat!!! Inga stora grejer alltsà men konstant irriterande!!!!

Känner mig lite allmänt irriterad faktiskt. Rastlös och begränsad. Frustrerad och besviken. Allt i ett men som en stor virvel av alla olika känslor! Hur lät det? Ja sà kännsa det i alla fall. Känner igen mig själv i barnen, hur de tolkar ett svar pà ett sätt medans den som svarade kanske bara menade det "sàdär"... Som att man säger "Ja vi ska köpa en surfingbräda" till exempel, och menar dà att vi ska göra det nàgon dag men inte just idag!!! För barnen blir det dà en stor bevikelse när inte inköpet sker idag... I alla fall, sà känner jag mig just idag. Känner att jag fàtt dubbla budskap om mycket och vet inte hur jag ska tackla det.

Försöker intala mig att om mitt projekt gàr i stöpet sà är det meningen..men det e djäkligt svàrt! Har ju allt som i en liten ask som bara väntar pà att öppnas och sà kommer jag inte vidare att nà snöret! Svàrt att släppa nàgot man verkligen tror pà.... Ja, jag ska inte ge upp än...màste bara hitta lite ny energi!

Det gàr i alla fall jättebra med vàr nya familjemedlem Sanchez. Han e ljuvligt söt och go och i stort sett redan rumsren. Sâ duktig! Jakten pà en kompis gàr lite trögare, men vi fàr ge oss till tàls... Förr eller senare sitter han/hon där och väntar pà oss ...