Tänk sà bra jag har det som fàr vakna upp till detta varje morgon!!!! Knallblâ himmel, vajande palmer och brisen fràn medelhavet! Fàr nästan nypa mig i armen ibland.... Men, det är klart, myntet har en baksida ocksà! Ganska ofta känner man sig ensam härnere. Självklart saknar man familjen mest, men mina härliga vänninor och vänner skulle inte vara dumt att ha i närheten heller! Just det här enkla att man bara knallar pà hos varandra utan att man bestämt nàgot, utan att vilja nàgot! Dricka kaffe i fem minuter och sen rusa vidare :)Eller i flera timmar, samtidigt som man gàr igenom livets mening... Jo, det saknar jag ganska mycket faktiskt.... Men hur väljer man vad som blir bäst? Att bo i solen med barnen och ha en sà mycket högre livskvalité vad gäller miljö och trivsel? Eller att bo i det invanda, trygga och sociala livet man byggt upp under alla àr, fast med ständigt grà himmel, kyla och astmamediciner för Stella? Hon har faktiskt nästan kunnat sluta med sina mediciner här! Förra hösten och vintern var hon konstant sjuk... nu har det varit mer av "vanliga" förkylningar sà jag märker en enorm skillnad....
Ja, vem vet? Kanske finns det inget svar pà den fràgan... Man fàr ta det som det kommer helt enkelt...
Idag vann Stella i alla fall matkampen! Diana var hemma hos en kompis sà jag tänkte att jag och Stella kunde gà och äta nàgonstans tillsammans... Jo, det ville hon gärna, men förslagem jag fick var väl inte exakt det jag hoppats pà!
Mac Donalds, Burger King och Pizza Hut !!!! Bläää!!!! Men, vad gör man inte för att fröken ska bli nöjd?
Ja, hon var supernöjd lilla stumpan! En stekpanna med tjock panpizza som bara smaka bröd... Lite potatoeskins till mamma (som va ganska ok) och varsin dricka... 17 euro!!!! Nä, det blir det inte igen pà ett tag....
Haha, men som sagt hon vann matkampen och va nöjd! Nójda barn = nöjda föräldrar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar